Vetenskaplig metodik

På liknande sätt som med kunskap försöker olika grupperingar ifrågasätta vetenskaplig metodik. Eftersom vetenskaplig metodik har högt anseende kan grupperingar som inte tillämpar sådan metodik lockas till att försöka hävda att de också är verksamma inom "vetenskap".

Ett citat som ofta hörs är "Det finns flera olika sorters vetenskap".

We need to acknowledge that there is more than one version of science

Ross - Science Wars, Introduction, Social Text 46/47 (1996) s.12.

Sådana citat påminner om annonser för hotellrum med utsikt "mot havet" och där utsikten blockeras av andra hotell. Det klingar bra men är i verkligheten felaktigt.

Det finns många vetenskaper, men bara en sorts vetenskap.

Trovärdig

I likhet med andra trosuppfattningar grundas ett vetenskapligt område på ett nätverk av kopplade argument.

Trovärdigheten för dessa argument skapar grunden till den utveckling som ses så snart vetenskaplig metodik börjar dominera inom ett område.

It seems almost laughable that, while every other science makes continuous progress, metaphysics, which desires to be wisdom itself ... perpetually turns round on the same spot without coming a step further.

Kant 1783 - Prolegomena, Preface 4:256 (Hatfield 2004, Cambridge s.5-6).

Olika grenar inom den akademiska världen tillämpar vetenskaplig metodik i varierande grad.

En orsak kan vara svårigheter med att erhålla mycket trovärdiga premisser som grund för sina resonemang.

I USA betecknas därför till exempel historia, politik, ekonomi, sociologi, geografi och antropologi inte som vetenskaper utan som "sociala studier" [Mirriam].

Bluff vetenskap

Ett stort och växande problem skapas av ett stort antal nya skenbart vetenskapliga tidskrifter.

De publicerar artiklar mot betalning och utan granskning av innehållet [Eriksson, Beall].

Ovetenskapligt

Definitionen av vetenskap enligt ovan kräver en noggrann definition av termen "vetenskaplig metodik". Den är inte helt entydig men medför ändå att vissa aktiviteter kan betecknas som tydligt ovetenskapliga:

- Områden där argumentation utgår från icke verifierade utgångspunkter och där kritik av dessa hypoteser inte accepteras.

- Observationer som inte beskrivs så utförligt att de kan reproduceras.

- Hypoteser som skapas utan noggrant beskrivna och reproducerbara observationer.

Vetenskap bygger på empirism. Detta innebär att resultat och hypoteser baseras på perception och representerar sannolikhetsargument som är mer eller mindre trovärdiga.

När många oberoende observationer alla verifierar samma hypotes, och dessutom inget undantag rapporterats, blir trovärdigheten mycket hög.

I ett moget vetenskapligt område är dessutom många observationer kopplade vilket medför att samband mellan dem blir ännu mer trovärdiga. Sådana samband kallas för naturlagar.

Men resultaten blir aldrig "absolut säkerställda" - inget argument blir någonsin säkert på en sådan uppdiktad nivå. De blir som bäst "mycket sannolika", där termen "mycket" ofta innebär MYCKET.

På grund av att vetenskaplig metodik uppmuntrar till kritik, förändring och förfining, blir dess accepterade argument generellt sett mer trovärdiga än accepterade argument inom dogmatiska trossystem.

Flera tecken indikerar om en publikation följer vetenskaplig metodik eller inte:

- Innehåller den en bakgrund med tidigare viktiga insatser inom området?

- Beskriver den hur observationer utförts så detaljerat att de kan reproduceras?

- Ger den referenser till ingående påståenden så att de kan kontrolleras?

Dessutom kan ett vanligt tecken visa om författaren själv anser att publikationen är vetenskaplig:

En publikation som följer vetenskaplig metodik nämner nästan aldrig att den "är vetenskaplig". Den presenterar detaljerat vad som gjordes, hur det gjordes, undersökningens resultat och den innehåller ofta en separat diskussion av resultaten.

I motsats till detta kan ovetenskapliga presentationer vara fyllda av:

- påståenden om att de är vetenskapliga.

- diskussioner om uppfattningar om vetenskaplig metodik.

- resultat som inte är beskrivna på ett sådant sätt att de kan reproduceras och då ge antingen stödjande eller modifierande resultat.

En enkätundersökning som inte är noggrant beskriven med avseende på urval, frågeinnehåll och respondentens upplevelser vid undersökningen ger ett osäkert resultat.

Detta har setts vid väljarundersökningar där delar av befolkningen var exkluderade och där konservativa grupper fick överraskande påverkan (Sverige riksdagsval 2014, USA presidentval 2016).

Forskare som följer vetenskaplig metodik kan naturligtvis göra misstag, och det är inte alltid som dessa upptäcks och korrigeras av kollegor och referees.

Orsak och Verkan

Ett mycket vanligt misstag är tolkningen av orsak och verkan.

En vanlig tolkning är att tillskriva en orsak, eller anledning, när man har observerat ett resultat, en verkan.

Problem med kausalitet har varit känt länge [Hume]. De kan t.ex. uppstå när två företeelser är samvarierande (korrelerade), och att detta beror på att båda företeelserna påverkas av en tredje, icke studerad företeelse. Det blir då alltför lätt att beskriva den ena företeelsen som orsak och den andra som resultat (verkan).

En sådan korrelation kallas sidoordnad eller kollateral.

Kollateral korrelation

Ett påhittat (som illustration) och ett verkligt exempel på problemet med orsak-och-verkan ges nedan:

Antag att forskare genomför en kohortstudie som innefattar hela Sveriges befolkning och bland annat noterar vilka som spelar dataspel.

Tio år senare analyserar de hur stor del av befolkningen som har avlidit i cancer. De finner att dödsfall var mycket ovanligt bland dataspelare och drar slutsatsen att dataspel skyddar mot cancer.

TV, radio, tidningar och bloggar med reklam rapporterar om resultatet från denna vetenskapliga studie och företag börjar snabbt sälja dataspel som "botar cancer".

I detta påhittade fall är det uppenbart att resultatet skapades genom att dataspelare normalt har låg ålder, tillsammans med att cancer normalt blir vanligare ju äldre vi blir. "Ålder" var alltså en tredje, icke studerad faktor.

Ett verkligt exempel:

En kohortstudie baserad på 400 000 personer analyserade om kaffe ger minskad eller ökad dödlighet. Resultatet blev initialt att kaffe gav ökad dödlighet genom att det förvärrade nästan alla allvarliga sjukdomar.

Men eftersom det är välkänt att kaffekonsumtion är korrelerat med rökning, eliminerades inverkan av rökning med statistiska metoder.

Då blev resultatet istället det motsatta. Kaffe gav minskad dödlighet och var bra mot nästan alla allvarliga sjukdomar! [Freedman]

Men i en kommentar (Letter) till artikeln diskuterade S.K. Aberegg en trolig anledning till detta resultat:

Vi dricker mycket kaffe på arbetet, och resultatet beror troligtvis på en välkänd korrelation mellan kaffekonsumtion och "frisk anställd" [McMichael, Porta]. Resultatet visar alltså att de som dricker mycket kaffe är så friska att de har ett arbete.

Artikeln och kommentaren demonstrerar tillsammans den stora fördelen med vetenskaplig metodik:

Publicering av resultat och hypoteser, tillsammans med offentlig kritik av publikationerna, medför att trovärdigheten i påståenden som rör vår verklighet ständigt utvecklas.